1. Att leva med bipolär sjukdom2017-08-29T08:51:34+00:00

”Min egen hjärna är för mig den mest oförklarliga av maskiner – alltid surrande, hummande, svävande, rytande dykande och sedan begravd i lera. Och varför? Vad är den här passionen till för?”

Virginia Woolf (engelsk författare, från 1882 till 1941)

_

Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar känslor och beteende.

Bipolär sjukdom är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna. Tre till fem procent av alla vuxna i världen drabbas(1). Såväl män, kvinnor som barn kan få sjukdomen.

Ibland påstås det att symptom på bipolär sjukdom och även andra psykiska sjukdomar beror på någon form av svaghet eller karaktärsbrist hos de som är drabbade. Detta är inte sant. Bipolär sjukdom uppstår när något går fel i hjärnan. Sjukdomen är ingens fel och den kan inte skyllas på någon.

För de flesta är sjukdomen någonting man får leva med hela livet. Ibland avtar den och kommer tillbaka först efter flera månader eller till och med år. Att leva med bipolär sjukdom är besvärligt. Detta gäller i lika stor grad för anhöriga, vänner och närstående som för de människor som själva har sjukdomen.

Sjukdomen ger upphov till allvarliga förändringar i känsloläget, från djup, intensiv nedstämdhet till energisk eufori eller till blandade stämningslägen där en rastlös energi förekommer samtidigt med känslor av desperat sorg. Psykiatriker använder ordet “depression” eller “depressiv episod” för att beskriva de perioder då den dominerande känslan i sjukdomen är nedstämdhet och “mani” eller “manisk episod” för att beskriva perioderna av eufori. Det finns också en lindrigare form av mani som kallas “hypomani”.

Dessa stämningslägen kan hålla i sig i flera veckor eller till och med månader och är betydligt svårare än de svängningar som kan anses vara normala. Resultatet blir ofta ett dysfunktionellt beteende, skadade relationer och allvarliga inskränkningar i prestationsförmågan i skola eller på arbetsplatsen. Tyvärr bär också sjukdomen med sig ett stigma som kan leda till orättvis diskriminering och isolering. Allt detta minskar livskvaliteten markant.

Samtidigt kan många negativa konsekvenser bemötas och lindras när man väl fått diagnosen och behandling satts in. Effektiv behandling kan göra att man får kontroll över humöret och de allvarliga svängningarna i stämningsläge som sjukdomen medför. Detta kan i sin tur ge patienterna och personer i deras omgivning möjlighet att tillsammans börja få ordning på sina liv igen.

En mammas perspektiv

”Att ta hand om en person med bipolär sjukdom har varit som att åka berg och dalbana. Jag har gått igenom alla tänkbara känslor – ilska, förnekelse, sorg och panik. Men också hopp, glädje och stolthet. Jag har fått ge upp mycket. Mitt jobb, mitt sociala liv, många av mina vänner och mitt äktenskap utsattes för hårda prövningar. Min dotter har sagt till mig att hon var glad att familjen hållit ihop.

Men det var nära ögat ett tag. Ju mer jag lärt mig om sjukdomen, desto lättare har det blivit. Idag är min dotter stabil och oberoende och har gått vidare med sitt liv. Jag är engagerad i flera anhörigorganisationer, både nationellt och internationellt. Det är ett hårt jobb, men det ger också mycket tillbaka. Det är inte det liv jag drömde om. Men det är ett bra liv och det är allt man kan begära.”

-
Emilias perspektiv

”Jag kände mig väldigt ensam under lång tid. Ingen förstod vad jag gick igenom eftersom jag knappt förstod det själv. Jag visste inte om problemet låg hos mig eller i omvärlden. Det fanns stunder då jag kände mig fantastisk, så min familj och mina vänner kunde inte förstå när jag plötsligt inte kunde komma ur sängen. De trodde jag var lat, arrogant eller gick igenom någon slags fas. Det ledde till att jag kände mig skuldtyngd, värdelös och deprimerad.

Senare, när jag fått diagnos och behandling, förstod jag att jag inte behövde hålla alla negativa känslor inom mig själv längre. Jag tar kontroll över mitt liv nu och lagar brustna broar med min familj. Det finns vänner som jag aldrig kommer att få tillbaka. Men det är OK. Jag lär känna nya hela tiden.”

-

Det kan vara minst lika utmanande att få tillbaka kontrollen över sitt liv som att behandla själva sjukdomen.

Det kan kräva att man skaffar sig ny kunskap och förändrar sin livsstil. Att ta itu med allt detta kräver mod och uthållighet. Men om bipolär sjukdom har drabbat dig, antingen som patient eller som anhörig, bör du ändå känna förtröstan i att tusentals människor med samma diagnos lever meningsfulla och produktiva liv. Det kanske inte alltid är lätt, men att leva med bipolär sjukdom innebär inte att du måste ge upp dina drömmar och mål. Ingen med bipolär sjukdom bör definieras av sin sjukdom.

Rätt hanterad och med bra vägledning, kan livet med bipolär sjukdom handla lika mycket om att leva livet självt som att hantera själva sjukdomen.

Olika typer av bipolär sjukdom

Olika människor drabbas av bipolär sjukdom på olika sätt. Vissa upplever djupa depressioner men bara lindriga perioder av eufori. Andra har extremt omtumlande maniska perioder men lättare depressioner. Några växlar mellan olika sinnesstämningar flera gånger om året, andra fastnar i ett stämningsläge i flera månader. Att få psykotiska symptom som till exempel att höra röster eller att få orealistiska föreställningar om omvärlden är också vanligt. När du väl har fått diagnosen kommer din läkare att avgöra vilken typ av bipolär sjukdom du har. Sedan kan du tillsammans med ditt vårdteam göra upp en plan för den bästa och lämpligaste behandlingen för just dig.

Referens:
1. Merikangas KR, Akiskal HS, Angst J, Greenberg PE, Hirschfeld RM, Petukhova M, Kessler RC. Lifetime and 12-month prevalence of bipolar spectrum disorder in the National Comorbidity Survey replication. Arch Gen Psychiatry. 2007 May;64(5):543-52.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen av vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta. Läs mer OK